HUR ETT NEDFRYST HJÄRTA KAN TINA

Jag har träffat en kille. Han påminner mig dagligen om hur fin jag är, istället för att dagligen förminska mig. Han trycker sig så nära intill mig om nätterna att jag knappt får andrum, istället för att vända mig ryggen. Han vill med stolthet visa upp mig för sin omgivning, istället för att ha mig bakom stängda dörrar. Han kom in i mitt liv för att visa mig hur ett nedfryst hjärta kan tina. Jag är så tacksam att han kom in i mitt liv precis just nu.

Jag fick panikångest i förra veckan. Jag satt hemma själv, och kände hur ett rus av obehag sköljde över mig. Hjärtklappning. Det var i samma stund som jag förstod att jag började få känslor för honom som en röst i mig sa ”Du skulle bara våga bli sårbar igen, Sofia. Du skulle bara våga.” Den meningen fick mig att bryta ihop fullständigt, och jag slungades tillbaka till all smärta jag tidigare känt. Faktumet att mitt förflutna fick äta upp mig inifrån och ut gjorde mig så ledsen. Att min tidigare relation skulle sätta stopp för den här människan att kliva in i mitt hjärta, i ren skräck, gjorde mig så ledsen.

Jag försökte ta avstånd och trycka honom ifrån mig så gott jag förmådde. Tankarna om att börja träffa andra växte hos mig. Det var ett potentiellt sätt att rusta mig själv någorlunda på. Att bli en så kallad fuckgirl. Det gällde att äta eller ätas, igen. Liksom. Sedan slog det mig. Om jag skulle bli den veka själ som distanserade sig från allt jag räds för, så skulle jag förlora hela mig själv. Jag skulle låta mina tidigare erfarenheter ta över mina värderingar, allt jag står för och är. Så jag berättade för honom. Om mina rädslor, om min panik och om min dagliga kamp att bekämpa de hjärnspöken som vill infinna sig hos mig. Om han blev rädd och ville sluta träffa en trasig tjej som mig? Inte direkt. Han svarade att han skulle kunna dejta mig i en evighet för att jag skulle få den tid jag behöver. Han står kvar där och väntar på mig, med blicken fäst på bara mig, och går minsann ingenstans. Tack. Tack för att han kom in i mitt liv precis just nu.  Jag fick ett sms nu, i skrivande stund. ”Jag vill kramas med dig.” Skrev han. Jag vill kramas med honom också.

EN KÄNSLA AV LYCKA

Okej. Jag sitter på tunnelbanan på väg till ett par vänner just nu. Och en känsla av lycka sköljer över mig. Kände bara att jag var tvungen att dokumentera det här ögonblicket för jag börjar nästan gråta av lättnad. Jag klarade av det här. Jag fixade det. Förstår ni? Jag har tagit mig ur den värsta smärtan jag någonsin upplevt och jag kan sitta här i den här stunden och känna en känsla av att jag är oövervinnelig. Den superwoman som han tog ifrån mig är på väg tillbaka. Jag vill kasta mig ut i världen och jag vill leva mitt liv till fullo. Jag vill ta för mig. För det här är mitt enda liv och jag förtjänar att vara lycklig.

För er som befinner er på samma plats som mig när jag skrev mitt inlägg här i februari. Det blir bättre. Du kommer för evigt ha kvar ärr i hjärtat. Men när du väl tar dig ur de allra mörkaste dagarna uppskattar du livet på ett helt annat sätt. Någon gång kommer du känna som jag gör just idag. Det är så viktigt att älska sig själv och allt man är. Att bygga upp en fin relation – till sig själv. Jag är så stark och fantastisk och det är du också! <3 Åter igen. Tack till er som funnits vid min sida genom mitt mörker. Om jag så fått en endaste människa att känna sig mindre ensam i sin hjärtesorg så har det varit värt för mig att blotta mig på det sätt jag gjort.

Q/A

Fråga: Hej Sofia. Det var ett tag sedan du skrev nu. Mår du bra? Är du helt över det nu och helt ok med honom och hans nya? Jag har fortfarande inte kommit över mitt ex på 1 helt år och att se honom med en ny is Killing me. Kram. Jag saknar dina inlägg <3

Svar: Hej fina! Jag har förstått att det är många som är extremt nyfikna på hur jag mår i allt det här då ni fortsatt är ett antal som kikar in dagligen. Jag har medvetet tagit avstånd från mitt skrivande, för att jag har känt att det har varit det sundaste för mig just nu. Att säga att jag helt kommit över oss hade varit en lögn, det jag har gått igenom kommer ta mig ett par år att bearbeta. Jag är ju ganska trasig. Men precis som du ovan nämner så har han träffat en ny – och faktum är att det har hjälpt mig jättemycket i processen. Jag har valt att ta det lite som om det var menat, likt ett tecken på att det var dags att släppa – och ärligt talat – jag tror att det blev min räddning att han kunde ersätta mig så fort. Det blev inget att sörja. Jag har valt att inte kommentera eller uttala mig kring deras relation för att jag någonstans vill respektera det dem två har. Jag var inte hans lycka, han var inte min heller. Jag orkar inte vara bitter utan har lättare till skratt än till gråt om du förstår hur jag menar. Jag mår bra. Jag jobbar på att bygga upp min självkänsla och har höjt mina kriterier i hur jag vill bli behandlad, och jag börjar bli kapabel till att vakna upp med någon annans armar runt mig och faktiskt njuta av det. Jag går med hakan högt och är helt övertygad om att jag en dag kommer känna hjärtat slå för någon annan. För så som det slog för honom var aldrig sunt. Kram till er som fortfarande läser. <3

JAG VAR FÖRÄLSKAD I EN MYT

Det här kommer bli ett av mina mest personliga inlägg. I skrivande stund är jag kanske en aning chockad. Men samtidigt inte. För innerst inne har jag alltid vetat att det var såhär. Men där och då, nej, då var det jag som var en psykopat och inbillade mig sjuka saker. Det var jag som hade problem med min svartsjuka och anklagade honom för dittan och dattan helt i onödan. Jag minns alla djupa diskussioner vi hade och hur jag gråtandes i hans famn berättade för honom vad jag tidigare varit med om och hur livrädd jag var för att bli bedragen. Jag bad honom från djupet av mitt hjärta att bara vara ärlig mot mig. ”Du kan vara lugn Sofia, du kan lita på mig” Sa han. Och hade precis åkt från henne till mig.

Min magkänsla satt alltid på facit. När jag drömde att han låg med någon annan var det precis det han gjorde. Att han hade kondomer i väskan blev normaliserat fast jag visste att det var fel. Tjejen som ringde mitt i natten var inte en stalker. Mina intuitioner visade mig sanningen och varningsklockorna blinkade rött hela tiden. Men under hela det året fick han mig att börja tro att det var jag som satt på problemet och var sjuk. Nej. Det var inte jag. Det var aldrig jag.

På bussen hem igår skrev en tjej till mig på Instagram. Jag kände igen namnet direkt, hon var en av alla tjejer han hade snapat med och när jag brukade ifrågasätta honom kring detta sa han att jag kunde dra åt helvete om jag tvingade honom att välja bort sina vänner för mig. Jag visste att hon inte var en vän. Igår skrev hon och berättade allt. Att dem hade setts i flera månader och bad om ursäkt för att hon inte hade någon aning om mig. Men det som kändes allra mest var att hon bekräftade det jag alltid gått och fasat.

Helgen i december som jag kollapsade i en panikångestattack på grund av hur dåligt jag mådde över oss efter ett bråk, och han aldrig dök upp. (Blogginlägg här) Då valde han att vara med henne. Jag minns hur jag den söndagen låg och grät i timmar för att jag aldrig känt mig så liten och oälskad. Jag ringde mamma och hon bad på sina bara knän att jag skulle lämna honom och jag visste att hon hade rätt i att han inte brydde sig. Jag klarade att hålla honom borta i en vecka men när han kom krypandes var jag inkapabel till att säga nej. Jag var så kär. Han hade ju bara däckat på en efterfest. Det hade ju kunnat vara så. Jag försökte verkligen intala mig själv att det var så. 

Jag känner mig sviken och lurad. Jag har varit förälskad i en myt. Jag är matt och tom på hopp om att träffa en ärlig kille. Rädd för att aldrig kunna lita på någon igen. Samtidigt är jag lättad. Jag är lättad över att det här är ett avslutat kapitel i mitt liv och för att rättvisan kom till mig till slut. Att jag äntligen har fått svar på mina frågor. Hade vi fortsatt varit tillsammans hade han brutit ner mig till smulor. Jag förtjänade ALDRIG det här och jag tänker ALDRIG någonsin ta hans skit. Det var inte jag som kände fel, gjorde fel eller var fel. Jag kan lägga handen på hjärtat och veta nu. Det var aldrig jag. Alltså, det här är så overkligt men jag ber innerligt att det här kommer ge mig styrka och hjälpa mig vidare ur det här. Jag är stark som står på benen idag och starkare kommer jag bli. Tack för att ni finns. 

UR & PENN

Inlägget innehåller adlinks från Adviral

Ni har väl inte missat att UR&PENN har en galen rea just nu?  Jag passade på att klicka hem bland annat en powerbank, örhängen i äkta guld och nya hörlurar. Kunde inte låta bli att klicka hem örhängena från montini heller då dem var på 70%, galet. Ni hittar deras hemsida HÄÄÄÄÄR. Shop til you drop darlings! <3

EN SUND VECKA


God morgon! Hur mår ni? Jag mår toppen faktiskt. Jag hade en ganska tuff start på veckan där jag fick ett käftsmällsbesked, men som på något sätt blev droppen för mig. Alltså på riktigt. Jag börjar verkligen känna att jag kommer komma ur det här helvetet starkare än någonsin. 

Jag har valt att ha en sund vecka – är inne på att träna femte dagen nu i rad. Har sprungit massa ute & träffat fina vänner. Ätit nyttigt. Idag startades dagen här på konditoriet i Sturegallerian, nu lite senare blir det jobb. I helgen väntar en resa till Göteborg med en fet dagsfest följt av Way out West! Ska bli så roligt! Hoppas ni får en trevlig helg. Kram. 

DET ENDA SÄTTET ATT KOMMA ÖVER HONOM

Ni är flera som skriver till mig ibland och i lite smått panik frågar vad ni ska ta er till. Det gör mig så ledsen att ni befinner er i samma båt som mig. Tro mig, hade jag haft ett facit på hur man hanterar hjärtesorg med en 1,2,3 lista så hade jag för det första själv inte suttit i den situation jag gör idag. Och för det andra, så hade jag såklart delat med mig till er. Men jag har inga konkreta svar. För faktum är att det inte finns några recept på hur man kommer över någon.

Vanligtvis skulle jag börja tipsa er med att träffa andra killar, gå på spa, skriva en lista på hans negativa egenskaper, shoppa, osv osv.  Ni har säkert hört allt detta innan. Jag menar, jag har för fan googlat detta själv. Man gör ju vad som helst för att göra vardagen lite mer outhärdlig. Men alltså, come on. Visst, dessa typer av saker kanske söver smärtan du känner för en liten stund, men när det kommer till kritan så jag tror jag att det är fullständigt shit-the-same hur du väljer att bete dig eller agera i sorgen. Det finns EN sak som är det enda sättet att faktiskt komma över honom, och det kan jag lova er är det enda riktiga och som gäller alla. TID. Jag är ledsen att säga det men tid är det enda jag kan lova att du behöver. Allt annat är på låtsas.

Det du sedan gör under den här tiden, är att du lär dig leva med sorgen och smärtan. Det låter tungt, och ja, det är det, men man vänjer sig vid att den finns där. Vissa dagar kan den ta över precis allt, men andra tillåter den dig att leva ditt liv fullt ut. Vissa dagar kommer du må skitbra, tro mig! Jag hade som ni såg ett av mina värsta bakslag för ett par veckor sedan, men efter detta har jag bara mått bättre. Nu är jag stark och glad igen. Så. TID. Ge sorgen tid! Acceptera den. För en del tar det någon månad, för en del ett par år. Att komma över en människa man innerligt älskar är jämförbart med att komma över ett drogberoende. Man har varit beroende av den här människan och ska avvänja sig. Att inte få tillfredsställa sitt beroende av den här människan ger ett otroligt underskott av endorfiner. Obs obs, här är det viktigt att du inte på något sätt matar ditt beroende (blockera, ha ingen kontakt osv) för så fort du får en liten dos backar du i processen. Precis som att ta en cigg när du slutar röka ungefär. Så, nu vet ni. Ni som frågar eller ni som undrar. Sanningen är tuff. Jag ber er bara att vara snälla mot er själva. Jag tror inte på att det är sunt att fly sin egen verklighet. En sista sak: Vi alla är starkare än vi tror. Kärlek till er <3

INSPO FOR LATE SUMMER

This post contains adlinks from Adviral


1. Jumpsuit, here / 2. Sunglasses, here / 3. Bag, here / 4. Slippers, here


Blouse – HERE / Jeans – HERE / Bag – HERE / Sneakers – HERE / Sunglasses – HERE

 


1. HERE / 2. HERE / 3. HERE / 4. HERE / 5. HERE / 6. HERE / 7. HERE / 8. HERE / 9. HERE / 10. HERE

Jag är så shoppingsugen just nu! Såhär i början på en ny säsong vill man ju ha precis allting…. Favoriter från ovan: Jumpsuiten & skorna från collage 1 (båda på rea!), solisarna från collage 2 och väskan från collage 3. Cravings!

ATT INVESTERA I SIG SJÄLV

Godkväll! Vill börja med att säga tack igen, för er som lägger ner en minut för att skriva till mig, här eller på instagram. Det betyder jättemycket. Senaste dagarna har jag bara fokuserat på jobb, ibland kan jag tycka att det är skönt att semestern är över så att man kan hålla styr på sina tankar som annars kan fara lite väl långt vid ledighet. 

Jag har även försökt investera i mig själv för min hälsa igen. Det kan vara så avgörande för ens välmående att ta små steg i rätt riktning. Ett aktivt val är ett steg på vägen. Jag har börjat återgå till mina träningsrutiner, haft massor med myskvällar med mina underbara vänner och skämt bort mig själv med diverse skönhetsgrejer. Som idag, gjorde de här fina naglarna! Brukar vanligtvis ha en väldig basic stil men den här gången valde jag att leka lite, kul! Alltså helt ärligt, varenda krona man investerar i sig själv när man är ledsen är så värt det. Sedan behöver det inte kosta heller – att gå ut och springa ger mig också mycket endorfiner. Kram på er!