Månadsarkiv: januari 2017

ATT GÅ SIN EGEN VÄG

Jag märker hur den här karusellen som jag hoppat på hela tiden gör så att jag lär känna mig själv lite bättre. Jag ställs inför utmaningar och situationer som jag inte tidigare bekantat mig med, och allt blir som en stor virvelvind i huvudet på mig. På senaste har jag inte känt för i stort sett någonting. Nu sitter jag hemma och frågar mig själv varför jag känner såhär och tror jag börjar få lite klarhet i det hela. Varför tappar jag lusten till att blogga? Varför har jag helt plötsligt slutat träna och äta sunt? Varför tar det emot att ständigt puscha på sociala medier för att få mer följare och uppmärksamhet?

Jo.  Jag har kommit i väldigt god kontakt med min rebelliska sida igen. Kommer ni ihåg att jag skrev att det var de människor som sa till mig att inte medverka i Paradise Hotel gjorde mig övertygad? Nu snackar vi samma sak. Jag känner såhär för att allt ovan nämnt är ”BORDEN”. För att så fort det blir en press att uppdatera sociala medier för att jag BORDE göra det nu – så vill jag sluta helt. Ja, då ska ni få se på fan. Så fort jag känner att jag har tappat träningen för ett tag och BORDE gå till gymmet ja då i helvete köper vi hem kakor och godis och slutar upp med träningen helt istället. Bloggar andra människor om sin traumatiska uppväxt tappar jag sugen att göra det själv. När jag ser alla perfekt redigerade selfies på Instagram vill jag lägga upp en bild med en fet dubbelhaka och peka fuck you egentligen. När min omvärld svänger vänster vill jag själv ta höger. När jag fick frågan på pressträffen i fredags om vilken tidigare deltagare jag var lik, kunde jag inte låta bli att tänka tanken – varför får jag inte bara vara mig själv och helt egen? Varför måste jag placeras i ett fack?

Det är inte så konstigt att jag hela mitt liv har identifierat mig själv som det svarta fåret eller känt mig ensam trots att jag haft hur stora sociala umgängen som helst. För oavsett om jag rent teoretiskt är en del av något kommer det inte kännas så för mig. För min själ kommer alltid kriga för att vara fri och oberoende, och jag kommer innerst inne aldrig vilja vara en del av något för att smälta in i någon mängd i slutändan. Misstro mig inte, det kan gå bra att simma med strömmen för ett tag men till slut behöver jag sätta mig på tvären. Till slut kommer jag vilja göra motsatsen till vad alla säger åt mig att jag borde göra. Gå emot alla normer, alla människor med pekpinnar och alla borden. Gå mot rött liksom. Bara för ett litet tag. Som det hopplösa original till vattuman jag är.

HEMLIG INSPELNING

img_6314.jpgNu är jag slut som artist. Vilken dag! Så mycket intryck. Dagen har spenderats med hela startelvan, de flesta av oss bor i Stockholm idag men för dem som inte gör det så blev det ett kärt återseende.  Till en början blev det ett långt informationsmöte om vad som komma skall samt lite tips om hur vi ska hantera media framöver. Sedan fick vi pudra näsorna lite snabbt för att spela in lite smått och gott material till er, resultatet får ni se snart. Kan ju säga som så att jag är bra på det där med att bjuda på mig själv. Nu är det dags för lite skönhetssömn för imorgon väntar en ännu längre och mer intensiv dag, då det nämligen är dags för pressträff! Hur kommer jag egentligen hantera att bli intervjuad? Hoppas jag inte spårar haha… Kommer bli så roligt i alla fall. Puss!

MIN STÖRSTA RÄDSLA

img_6175.jpgJag har publicerat och avpublicerat det här inlägger flera gånger nu då det har känts lite för privat. Lite för blottande. Hur som. Nu låter jag det vara publicerat. För jag vet att jag inte är ensam i mina rädslor. 

Jag har haft ganska mycket ångest i helgen så på vägen hem från jobbet i söndags bestämde jag mig för att skämma bort mig själv. Så jag maxade och köpte hem allt möjligt gott. Hur värt? Varför gör man inte sådant här oftare? Hur som haver, ångest var det. Jag har nämligen känt hur min största rädsla blivit så himla påtaglig på senaste. Jag kan inte fly den. Jag har insett att jag verkligen har issues på riktigt, och det har gjort mig lite deppig att komma till den insikten.

Inatt hände det nämligen igen. Att jag vaknade, uppjagad och ångestfylld med gråten i halsen. Det hade hänt igen. Han hade varit med någon annan. Jag grät hysteriskt, sparkade och slogs. Flera gånger i veckan drömmer jag om att jag blir bedragen på alla möjliga sjuka sätt, av han jag älskar. It’s killing me. Mina rädslor blir kanske som mest påtagliga i mina drömmar, där jag får möta dem på riktigt. Men dem följer mig till vardags också, vissa dagar mer, andra mindre. Ibland känns det näst intill outhärdligt. Då det jag aldrig bearbetat på riktigt jagar ikapp mig som en käftsmäll emellanåt. Då jag blir påmind om hur lätt jag blev utbytt för en natt av han som hade mitt hjärta förut, och i sin tur hur inkapabel jag är att kontrollera att jag inte ska råka ut för det igen. Och så svartsjukan som kommer pga det. Som gör mig till världens mest osäkra människa. Det känns riktigt tungt att ventilera det här och inse hur mycket det här påverkar mig. Jag blir väldigt ledsen när jag skriver om det. Jag är på riktigt så jävla trött och helt utmattad över att känna såhär. Men, nu får jag försöka fokusera på att jag faktiskt har kommit till insikt. På att många i min situation inte ens tillåter sig själv att bli förälskad, för att slippa känna sig utsatt eller sårbar. Där tänker jag aldrig hamna. Jag vågar känna. Önskar bara att mina rädslor och mardrömmar ska lämna mitt huvud och låta mig sova gott om nätterna, låta mig njuta av kärleken, istället för att känna att den stundtals tar kål på mig. Jag ska fixa det här. Mina hjärnspöken ska inte få vinna. Jag vet att han vill ha mig. Jag vet det. Men det jag i min ensamhet inte vet, är vart jag ska ta vägen när min ångest greppar tag i mig. Vart jag ska ta vägen, i ren och skär rädsla.

PLÅTNING

Hello darlings! Hoppas ni mår fint. Gårdagen spenderades i studio med Armand Dommer. Vi körde lite tuffare teman med sotning och skinnjacka men också sensuella beautyporträtt. Kändes verkligen som att vi fick till en hel del grymma bilder, är så förväntansfull på att få dela resultatet med er senare. På kvällen blev det dubbeldejt, vi såg filmen ‘why him’ på bio. En film som skildrade de lätt förekommande konflikterna i familjen på grund av ens egna val av partner. Stundtals väldigt rolig. Nu ska jag storstäda min lägenhet, woop!

HUR HAMNADE JAG HÄR, EGENTLIGEN?

IMG_6051Det var självaste fan, tänker ni. Hon är inte riktigt klok, den där Öberg. Ja, vem skulle egentligen kunna tro att jag, en från grunden småstads och förhållande-tjej med toppbetyg i skolan skulle göra något så sjukt som att medverka i Paradise Hotel? Inte jag i alla fall.

Faktum är att jag aldrig varit riktigt klok. Och det är en egenskap jag älskar hos mig själv. Sanningen är att jag alltid varit minst lika frisläppt och tappad som jag varit moraltrogen. Jag har hela mitt liv älskat att stå i rampljuset och ha min omgivnings blickar på mig. Det bästa jag vet är att bjuda på mig själv till den grad att jag får andra människor att le eller skratta. Att underhålla andra är det bästa som finns. Som grädde på moset så är jag lite rebellisk innerst inne. Även om jag själv är väldigt principfast i vad jag tycker är lämpligt och olämpligt, provoceras jag av människor som petar på andra i vad dem skall och inte skall göra. Som tittar snett på dig och blir obekväma om du inte följer de sociala normerna till punkt och pricka. Det var de människor som sa åt mig att inte åka till Mexiko som gjorde mig ännu mer övertygad. Det är de människor som försökt tysta mig genom åren som fått mig att vilja tala ännu högre. 

När jag blev erbjuden en plats till mitt kanske livs äventyr kunde jag inte tacka nej, för att det kanske skulle bli pannkaka av det hela. För att jag borde fortsätta vara den där duktiga flickan som ska placeras i ett fack och inte utsätta sig för några risker. SNARK! På riktigt, vad handlar livet om, om så inte att hela tiden uppleva och samla på sig erfarenheter? Självklart skulle jag tuta&köra. Jag tackade ja till att åka för att jag litar på mig själv och visste att jag aldrig skulle tappa bort mig själv i det här. Faktum är att jag har lärt känna mig själv på ett sätt jag knappt trodde var möjligt genom det här sociala experimentet. Från och med Februari är det äntligen er tur att få tal del av det jag fått erfara. Under säsongen kommer jag visa upp mitt tuffa yttre men också blotta mitt sköra inre, i vissa stunder kanske mitt mest sårbara jag. To be continued…

NYTTIGA CHOKLADBOLLAR

Tänkte tipsa om ett superenkelt sätt att göra ett nyttigare alternativ till vanliga chokladbollar. Den här gången körde jag på minimalt med ingredienser. Vanligtvis brukar jag addera någon dl proteinpulver samt lite vaniljpulver. Jag tar först ut kärnorna ur ca 20 färska dadlar, kör dem i mixer och tillsätter fyra fem matskedar kakao, tre dl fiberhavregryn, och en skvätt kaffe. Rulla i kokos och in i kylen några minuter. Klart! Perfekt när sötsuget tränger sig på eller bara som ett liten mumsbit mellan måltiderna.

DINNER WITH FRIENDS

Jag njuter av en ledig helg. Gårdagen innehöll lite fotning utomhus samt lunch och häng med familjen, på kvällen blev det middag med Bella Mimmi och Stina på Hillenberg. Så mysigt. Nu har jag & babe smällt i oss en lyxig frukost och ska bege oss ut på en promenad i solen. Älskar vädret! Blir så glad i hela kroppen av lite D-vitamin. 

MY NEW BABY

Här har ni den. Min älskade systemkamera. Jag var nära på att köpa en basic systemkamera, men kom snabbt på att jag vill ha möjligheten att se mig själv ifall jag vill ta ex selfies, därav blev det en vridbar skärm. Så bra. Att jag sedan valde en kompakt variant känns perfekt då jag får plats med den i handväskan. Ska bara köpa till en adapter och ett bättre objektiv så är jag fit for fight! Men det här är alltså en CANON EOS M3. Kostade strax över fem tusen på mediamarket. 

NY VECKA NYA TAG

img_5793.jpgGod morgon, höll jag på att säga. Myser ner mig så mycket hos Stina nu när jag är ledig så känns som dagen aldrig börjat riktigt. Den här drömmiga (okej, mest nyttiga) frukosten fick jag i magen i morse innan jag gick och gjorde naglarna. Den här veckan är det clean eating som gäller, samt minst fyra pass på gymmet. Nu är det dags för det första! Puss & kram.

JAG ÄR UTROTNINGSHOTAD

4608145219a5d4104b6f3370d2abc112Vart jag än vänder mig i min vänskapskrets eller i min omgivning så möter jag en rädsla för kärleken. En rädsla för att älska. Ingen vågar eller tillåter sig själv att släppa in något på djupet eller lämna över sitt hjärta i någon annans händer. Det är ett fegt mönster som präglar unga vuxna idag. Är du inte självständig har du förlorat. Stäng av eller bli sårad. Jag känner mig som ensammast i världen i att tillåta mig själv vara sårbar. Jag tillåter mig själv att älska och jag har tagit risken att lägga mitt hjärta i hans händer för jag kämpar för kärleken. Jag vägrar låta min rädsla ta över. DET är att förlora för mig. Samtidigt som jag beundrar de människor som har förmågan att välja vilka känslor man tillåter sig själv att känna är jag stolt över att vara en av de få, utrotningshotade lovewarriors som finns kvar i min generation. Det har jag fått från min mamma, och det tänker jag vara stolt över. Oavsett hur sårad, lämnad, eller besviken jag blir och har blivit i mitt liv kommer jag inte sluta våga kasta mig ut.